Det där med att leva tillsammans...

...är ibland väldigt enkelt och självklart. Och ibland är det tärande och jobbigt. Men längtan är det faktiskt kan få funka. Att brottas igenom det jobbiga. Att våga utsätta sig själv för kärlek. Att älska och bli älskad.

Alla de många som hade kommit till tro av var ett hjärta och en själ, och ingen betraktade något av det som han ägde som sitt; de hade allt gemensamt. Apg 4: 32-33


Så. Det väl bara att våga. Inte sluta längta efter gemenskap. Att vara ett hjärta och en själ.

Nio månader senare...

Inte visste vi att det skulle ta så lång tid innan nästa blogginlägg värktes fram. Vi har träffats i Portugal, Visby, Örebro och nu sitter vi här i Göteborg och skriver. Vi har visionerat och planerat, spelat in flera timmar video, träffat förlag och haft otroligt roligt. Och nu kommer blogginlägg nummer två.

Vi är redo för att börja producera. Igår gick vi runt på bokmässan här i Göteborg och inspirerades av allt från Martin Lönnebo till fantastiska Stockholm Illustrations projekt LoFi-Press (små handgjorda upplagor av typ konstböcker). Bokmässan är en härlig plats och ett kommers- och meningsutbytesmonster. Nån gång hoppas vi vara här för att berätta om Längtansverserna.

En person här som redan snappat upp vad vi gör är dagen.ses Emanuel Karlsten som skrev ett inlägg om oss på deras bloggbevakning av bokmässan. Kanske är det inte en konstnärsbok vi håller på med, som Emanuel beskriver det. Men vacker det kommer den vara. Och ful. Och full av konstnärliga uttryck. Med massor av längtan och frustration.

På återseende!

Elin, Emmanuel och Viktor. Poserar på popbohemcafé i Götlaborg.

Misslyckad bild 1: För ljus.

Misslyckad bild 2: Viktor är suddig.

Misslyckad bild 3: Emmanuel har Jesuskomplex.